lördag 21 juni 2014

Kejsarsviten - Conn Iggulden



Läsningen blev lite trög för mig i början, men när jag kom in i boken så läste jag den med förtjusning. Detta trots att den känns lite som en roman för pojkar. Det är mycket muskler, svärd, hård träning och krigsscener. Några kvinnor får plats om än marginellt. Den är en samlingsvolym av de två första böckerna i Kejsarsviten, nämligen Roms portar och Kungars död.

Nu måste jag bara få tag på de tre sista böckerna i serien: Svärdens fält, Krigets gudar och Gudarnas blod.

Det är en skönlitterär skildring av historiska händelser, där vissa händelser avviker från historieskrivningen för att få till en spännande berättelse. Till exempel dog inte Sulla så här. Författaren skriver i slutet av boken om de händelser han ändrat.

Gaius Julius Caesar (100 f.Kr. - 44 f.Kr.) är en spännande man som det fortfarande skrivs böcker om. Imponerande! Jag ser fram emot skildringen när Julius Caesar möter Kleopatra ...

De sista tre böckerna: Svärdens fält, Krigets gudar och Gudarnas blod
De är oerhört spännande! Visserligen är det väldigt många krig och slag, krigsstrategier både på land och till havs, men så medryckande denna författare skriver!

Vilka personliga drivkrafter som framträder. Livet i samhällena är grymma, det är ofattbar rikedom hos några få - fattigdom och svält är påtaglig i stadens mörka kvarter. Människohandeln med slavar är vardag. Ofta kommer slavarna från besegrade arméer men krigsfångarna kan också göras till romare och inlemmas i den romerska krigsstyrkan.

Livet är ofta kort, i alla fall för många legionärer. Legionärslivet är grymt, men samtidigt avlönat av senaten eller härföraren plus att de kan få del i krigsbytet och kamratskapet värdefullt.

Här får historiska gestalter djup och blir människor av kött och blod: Marius, Caesar, Brutus, Pompejus, Kleopatra, Marcus Antonius, Octavianus.

Octavianus, Caesars adoptivson och arvtagare, blev sedan kejsar Augustus. I periferin nämns också Herodes och Bibelns värld framträder.





Inga kommentarer: